Startsida
Om tjejouren Engla
Fakta
Föreläsningar
På gång
Länkar
Kontakt
Gästbok
 
Kvinnojouren i Ängelholm
Åsbogatan 25 kv
26251 Ängelholm



Du kan kontakta oss via:
Facebook: tjejjouren engla
Ls8: Tjejjouren_Engla
Helgon
E-post:
tjejjourenengla@hotmail.com
• Ätstörningar
• Hedersvåld
• Mobbning
• Graviditet/Abort
• Könssjukdomar
• Ångest/Depression
• Droger
• Misshandel
• Våldtäkt/Sexuella trakasserier
• Polisanmälan
Ätstörningar Top


Vad är ätstörningar?
När man har en ätstörning så innebär det att man har fysiska och/eller psykiska problem med sitt ätande. Man skiljer mellan två ätstörningar: anorexi och bulimi. En person med anorexi håller sin vikt under den nedre normalgränsen dvs. 15 % under normalvikt eller lägre, exempelvis om en tjej som är 165 cm lång väger under 49 kg. Människor med diagnosen anorexi lider ofta av en stark rädsla för att gå upp vikt, de upplever sig själva som tjocka även om de egentligen är mycket smalare än vad som är normalt. Bulimi innebär att man inte har kontroll på sitt ätande. Man hetsäter, dvs man äter väldigt mycket mat, någon gång varje vecka eller några gånger om dagen. För att kunna kontrollera sin vikt efter att ha ätit så mycket mat använder många bulimiker metoder som t.ex. kräkning, laxermedel eller omåttliga mängder motion.

Vad händer med kroppen?
Om man svälter sig själv har kroppen funktioner för att klara sig på mindre energi. Den drar ner på energiförbrukningen med mellan 15-30 % vid bantning. Kroppen motverkar alltså automatiskt försöken att gå ner i vikt och arbetar istället på högvarv för att behålla så mycket kroppsfett som möjligt, detta för att kunna klara av svältperioden. Vid upprepade perioder av bantning lär sig kroppen att ta upp mycket mer fett av maten när den väl får näring, allt för att överleva om ännu en svältperiod skulle komma. Detta leder till en viktuppgång som slutar med en högre slutvikt än den man började från.

Om man hetsäter verkar det ofta som en jättebra lösning på problemen att man kan äta för att må bättre och sedan göra sig av med maten genom att kräkas, men även här anpassar kroppen sig, den förbereder sig på svält och lagrar så mycket energi den kan. Om man äter och sedan kräks får kroppen brist på energi, man får ett stort sug efter mat, man äter, får enorma skuldkänslor för att man ätit så mycket vilket leder till att man kräks igen eller använder laxermedel och man är inne i en ond cirkel.

Kan man bli bra?
Det går att bli bra! Det är dock väldigt individuellt vilken behandling man ska ha för att kunna bli bättre. Det finns många olika sätt att hamna i problem med ätstörningar och det finns minst lika många sätt att ta sig ur. Det gäller att hitta det som passar bäst för individen. Vid anorexi krävs att man återställer näringsbalansen i kroppen och arbetar med att få en realistisk självbild genom terapi. Vid bulimi används ofta psykoterapi som behandling av det skadliga beteendet. Om du känner igen dig i ovanstående symtom och behöver hjälp skall du vända dig till din husläkare som vet vilken vård och hjälp just du behöver och glöm inte att du redan då har tagit första steget på vägen till tillfrisknande, nämligen att du erkänt problemet för dig själv!
Läs mer om anorexi och bulimi på: Anorexiabulimia Föreningen
Hedersvåld Top
Hedersrelaterat våld är våld i hederns namn. I samhällen där patriarkala familjesystem är en del av kulturen har ett skamtänkande vuxit fram. Det är ett kollektivt tryck som finns på den utsattas familj, där straff är det enda sättet att återupprätta hedern. En allmänt accepterad definition av våldet av denna art saknas idag, här följer dock Södermanlands läns:

”Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer.”

Skillnaden mellan vanligt våld och hedersrelaterat våld framträder mest när det gäller att vidta åtgärder mot det. För att en hedersrelaterat utsatt kvinna ska bli fri från våldet måste hon frigöra sig från sin familj och kanske hela släkten. För många är enda alternativet att flytta långt bort ifrån hemstaden.

Hedersproblematiken förstärks i vårt land av fyra omständigheter:
•



•


• 		Vuxna invandrar män kommer inte in i samhället pga. Arbetslöshet, språk och boendesegregation. Man kan då välja att stärka varandra i den egna organisationen eller föreningen vilket kan ge ny näring till ny patriarkalt hederstänkande.

Där finns ingen förståelse för att flickors och kvinnors rättigheter i Sverige är annorlunda och bygger på en jämställd och jämlik relation mellan kvinnor och män.

För invandrarungdomar sker en anpassning till den svenska kulturen och normerna som en långtgående boendesegregation.
Mobbning Top
Mobbning kan beskrivas på många sätt, men man kan säga att det handlar om upprepande beteende mot ett offer som har svårt att försvara sig. Engångsföreteelser eller konflikter är inte mobbning, men det är aldrig okej att må dåligt i en grupp.

Först att använda ordet mobbning var forskaren Konrad Lorenz, då han beskrev hur djur attackerade i flock. Först på 1960-talet använde en svensk lärare det ordet för att beskriva barns beteende på skolgårdar.

Det är inte bara bland barn och ungdomar som mobbning förekommer, det är inte heller säkert att det bara är barn som mobbas. Vuxna kan också både bli mobbade och mobba. Det går inte att säga varför man mobbas, men det är INTE den mobbades fel! Vem som helst kan bli mobbad, det är slumpen som avgör vem som blir utsatt.

Den som mobbar har det inte heller alltid lätt. Det är ofta en person som vill hävda sig och leda andra. Mobbningen bottnar ofta i osäkerhet hos den som mobbar.

Olika typer av mobbning: Top
Psykisk mobbning: Utfrysning och utstuderade metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar.

Verbal mobbning: Glåpord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter.

Fysisk mobbning: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse.

Text– och bildmobbning: Skriva/skicka/sprida kränkande klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, bilder och videofilmer.

Det är JÄTTEVIKTIGT att man säger ifrån om man anser sig mobbad eller om man mobbar någon. Även om man inte är delaktig i mobbningen ska man säga till. För att få ett stopp på mobbningen så är det vikigt att man säger ifrån när man ser något sådant ske.

Vill du veta mer? Besök hemsidan Friends.
Graviditet/Abort Top
Oavsett vilket beslut man tar när man blir gravid, kan det komma att påverka resten av ens liv. Om du känner dig osäker eller är väldigt ung, prata med en barnmorska, kurator eller liknande innan du tar något beslut.

I början av en graviditet kan brösten växa, man kan må illa och bli sugen på konstiga saker. Man kan bli väldigt trött, känna metallsmak i munnen eller få häftiga humörsvängningar. Eller så märker man ingenting alls. Det är olika för alla.

Om man tror att man är gravid finns det tester för hundra kronor på apoteket, men om man vill vara riktigt säker kan man beställa tid på ungdomsmottagningen eller hos en barnmorska.

Om man bestämmer sig för att ta bort fostret kan man fram till den tolfte veckan göra en abort. Det är ett ganska enkelt ingrepp som ibland också kallas för skrapning. Bestämmer man sig väldigt tidigt för att man inte vill fortsätta sin graviditet kan det räcka med ett så kallat dagen-efter piller. Är man sent ute, dvs. efter vecka tolv, så behöver man prata med en barnmorska först. Ju längre fram i graviditeten man är, desto besvärligare är det att avbryta den.

Bestämmer man sig för att man vill behålla barnet ska man ringa till mödravårdscentralen. Då får man tid för inskrivning, ett ganska långt samtal om hur man har det och hur man har tänkt sig. Man får svara på lite frågor om sin hälsa, kolla sin blodgupp, testa blodvärden, göra test för att se om man är HIV-positiv eller har någon könssjukdom. Oavsett om man har stöd från någon i sin närhet eller inte så finns det hjälp att få utifrån, både om man behåller barnet eller gör abort. Du är inte ensam!

Om man inte vill vända sig till någon kurator eller liknande finns det gott om forum och liknande på Internet, där andra som har varit eller är i samma situation kan hjälpa och stödja varandra.

Läs mer om graviditet: Här
Könssjukdomar Top
Om du misstänker att du har fått en könssjukdom bör du snarast uppsöka en ungdomsmottagning, barnmorska eller läkare. En del saker kan bli värre om man väntar, och få riktigt otäcka följder.

De vanligaste könssjukdomarna kan man upptäcka själv, om man blir röd och irriterad, får vårtor, brännande klåda, illaluktande flytningar, sveda när man kissar. De flesta brukar känna när det är nåt som är fel vid eller på/i könsorganet.

Det luriga är att det finns flera stycken könssjukdomar som man inte märker någonting av, så om man har haft oskyddat sex med någon bör man i alla fall testa sig, för säkerhets skull.

Läs mer om könssjukdomar på: rfsu, sexaktuellt.
Ångest Top

Vad är ångest?
Ångest är något som finns hos alla människor, det är en naturlig reaktion på uppenbara orsaker som t.ex. skilsmässa, att någon som man står nära dör eller vid mer vardagliga situationer som att hålla föredrag i skolan.

När går den ”vanliga” ångesten över till något sjukligt?
Sjuklig ångest kallas det när man får samma symptom som vid vanlig ångest, skillnaden är att du inte förstår vad som ligger bakom. Eftersom man inte vet vad det är som orsakar ångesten kan den kännas svår att bearbeta och man känner sig hjälplös och uppgiven vilket kan leda till mer ångest.

Vad händer?
Alla känner av ångest på ett eget sätt, det finns inte ett speciellt sätt. Men några vanliga symptom är:

• Hjärtklappning
• Svettningar
• Klump i halsen
• Muntorrhet
• Spända muskler
• Illamående
• Yrsel
• Andnöd
• Hur kan man hantera ångest?

Skaffa dig kunskap. Ångest är en del av livet och beror på våra psykologiska och biologiska förutsättningar.

Respektera och reflektera över dina känslor. Försök att analysera om det har hänt något speciellt i ditt liv som kan förklara att du känner ångest. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv, men försök ändå att lyssna på dom och försöka förstå varför dom kommer.

Berätta om din ångest. Försök att sätta ord på dina känslor. Det är bra om du kan berätta om din ångest för någon du känner att du kan lita på som t.ex. en vän, skolkurator eller någon annan vuxen. Dölj inte din ångest, det är inget att skämmas för!

Undvik negativ stress. Försök att hålla dig undan från situationer som leder till mycket stress. Får du ner stressnivån kan ångesten minska också. Även om det är viktigt att undvika för mycket stress är det också viktigt att inte undvika vardagen som att gå till skolan, arbetet, träna och handla. Försök att fortsätta göra allt det du brukar göra även om det kan ta emot ibland. Om du isolerar dig så kan det bli svårare att komma tillbaka till normala vanor senare.

Rör på dig. Promenera eller hitta på något annat som du tycker är roligt, gärna med en kompis. Det gör att ångesten lättar.

Undvik alkohol. Många använder alkohol för att försöka bli av med ångesten för en stund, men den kommer tillbaka, ofta värre än den var innan.

Försök att sova ordentligt. Försök att sova mycket, ångesten kan ofta göra att man sover sämre men om man lyckas så gör det att man mår bättre och att ångesten minskar.

Dra ner på koffein och nikotin. Om man dricker för mycket kaffe, coca cola eller andra koffeinrika livsmedel och/eller om man röker kan det i sig göra att man får ångest och sömnsvårigheter.
Depression Top

Vad är symptomen för depression?
Det är vanligt att man känner sig nere utan någon speciell anledning.
Man blir uppgiven, ingenting känns roligt.

Man kan bli mer irriterad och få mer ångest. Många som blir deprimerade känner att man inte orkar ta itu med saker omkring sig och att man får sämre minne och koncentrationsförmåga.

Det är vanligt att man inte känner någon matlust och att man därför går ner i vikt.

Man kan få svårt att sova. En djup depression kan ge självmordstankar och i värsta fall leda till självmordsförsök.

Vart vänder jag mig för att få hjälp?
Vänd dig till din husläkare på vårdcentralen om du tror att du fått en depression. Om man inte vill gå dit kan man prata med en kurator, skolsköterska eller någon annan vuxen som man litar på. Om depressionen blir värre och du får självmordstankar är det viktigt att du omedelbart söker hjälp, återigen, prata med någon du litar på! Din skolsköterska kan slussa dig vidare till någon som verkligen kan hjälpa dig. Känner du att du inte har någon i din närhet du kan lita på så finns det hjälporganisationer du kan ringa till anonymt, t.ex. oss i Tjejjouren eller BRIS (0200-230 230), där du kan få prata med någon.

Varför skada sig själv?
För dem som skadar sig själva handlar det oftast om att tillfälligt bli fri från obehagliga känslor eller tankar. Det känns som att man får någon sorts kontroll över en situation som kan kännas väldigt kaotisk. Oftast så känner man en viss lättnad precis när man skadar sig själv, det är det som gör att det sedan är svårt att sluta. Det kan också vara väldigt svårt att hitta andra sätt att ta itu med sina problem. Ett stort problem med självdestruktivitet är att känslan av vanmakt, uppgivenhet och värdelöshetstankar hålls kvar och förstärks på lång sikt.

Vad kan man göra för att bryta mönstret?
När du känner att impulsen att skära dig själv eller skada dig själv på något annat sätt kommer, försök att göra något helt annat. Försök att avleda uppmärksamheten åt ett annat håll. Gå ut ur rummet du är i, gå ut och gå, ring till en kompis och gå ut på stan, titta på en film du blir glad av, försök att hitta något som hjälper för dig. Lyckas du avleda en impuls så belöna dig själv!

Försök att hitta gemensamma nämnare mellan olika tillfällen då du känner att du vill skada dig själv. Är du trött? Stressad? Har du det bråkigt omkring dig? Är du uttråkad? Törstig? Om du hittar det som leder till att du vill skada dig själv kan det vara lättare att förebygga.

En av de viktigaste sakerna är att bekräfta för sig själv att det man känner är helt okej. Man ska ha den känslan till den klingar av och man ska försöka att inte skada mig själv för att få bort den. Det är att ta sig själv på allvar.

Läs mer på www.vardguiden.se sökord: skada sig själv
Droger Top
Vad är droger?
En drog är ett ämne som påverkar centrala nervsystemet och en eller flera sinnesfunktioner. Som droger räknas alkohol, nikotin, vissa läkemedel, narkoser, flyktiga lösningsmedel, narkotika. En sak har alla droger gemensamt, om man överdoserar så leder det till döden. Därför kan man definiera droger som GIFTER.

Varför använder man droger?
Droger har använts i hela vår mänskliga historia för att uppnå olika tillstånd. Det finns tusentals olika anledningar till varför man tar droger. Det finns droger för allting t.ex. om man är trött, har ont, vill inte sova, inte kan sova, blyg, ledsen, uttråkad, bli tuff mm. Många tar droger för att komma bort från ett oönskat tillstånd. Anledningen till att man tar droger är i grunden två: det finns något man vill undvika, eller/och att det är något som man önskat göra eller uppnå och varit oförmögen till.

Första kontakten med droger
Den första kontakten med droger sker på olika sätt. Ett av de vanligaste är kompisar emellan och det är här grupptryck kommer in i bilden. Vi har alla inom oss, medvetet eller omedvetet en strävan att uppnå gemenskap, man vill inte avvika för mycket från det som verkar vara allmänt accepterat. Grupptryck innebär att man kan bli påverkad av allt på ett eller annat sätt, antingen direkt eller indirekt.

Bruk och missbruk
I vårt samhälle är användandet av vissa droger accepterat, så länge man gör det på rätt sätt, t.ex. läkemedel, alkohol och tobak. Så länge man brukar dessa droger i kontrollerade former eller enligt läkarföreskrifter så är det OK. Så när börjar brukandet bli ett missbruk? Detta finns det naturligtvis en mångfald synpunkter och uppfattningar om. Men när du inte längre själv kan bestämma dig för att INTE använda drogen så har det gått över gränsen. De flesta droger är beroendeframkallande och leder till ett psykiskt och fysiskt beroende. Dessa kan alltså inte brukas utan att övergå till ett missbruk i längden.

Konsekvenserna av ett drogmissbruk
I början när man tar droger kan det kännas ganska bra. Man upplever en mental lättnad från någon sorts obehag, en sorts lyckokänsla. Däremot har det obehag som föregick lättnaden en reell orsak. Att drogen "tar bort" eller bedövar detta obehag upplevs som lösningen på det oönskade tillstånd man befann sig i. Men i själva verket finns fortfarande det som orsakade obehaget kvar och kommer att göra sig påmint igen. Nästa gång obehaget uppträder "vet" nu personen ett sätt att hantera detta och har redan gjort ett personligt "beslut" eller val hur han ska lösa detta framöver. Men efterhand som detta görs "glömmer" personen bort att det var dennes eget val och kroppen vänjer sig vid giftet. Nu krävs det mer droger för att kunna uppnå den lyckokänslan som upplevdes i början. Detta kallas för tolerans och det är nu det krävs mer pengar för att kunna hålla sin konsumtion av droger uppe på den nivå som krävs för önskad effekt. Många blir kriminella då det är enda utvägen till att kunna finansiera drogerna vilka ofta är dyra.

Ju längre man håller på med droger desto snabbare försvinner de till synes positiva effekterna man upplevde i början. Jakten på den kick som man fick första gången fortsätter och man försöker hela tiden uppnå samma kick igen. Det händer aldrig. Istället går man ner sig och mår långt sämre än när man började. Man börjar få abstinensbesvär när drogen slutar verka. Till slut måste man ta drogen för att må så bra som möjligt och enbart hålla abstinensen borta. Risken för överdos är nu stor.

När man hamnar i ett drogmissbruk så tappar man grundfästet vad det gäller etik och moral. Som missbrukare vill man inte att omgivningen ska känna till att man håller på med droger så därför börjar man att ljuga, manipulera, svika, bedra mm. Detta leder som sagt ofta till kriminalitet vilket i sin tur leder till att man begår ytterligare skadliga handlingar samt att man är oärlig mot sig själv. När man börjar bli oärlig eller gör andra skadliga handlingar gör man sig själv mindre. Man är osäker på om andra känner till vad man gjort vilket i sin tur gör att man känner sig olustig till mods. Man hamnar i ett oönskat tillstånd och då är det lätt hänt att man vill ändra på det genom att fördjupa sig i drogernas värld. Detta blir till en neråtgående spiral.
Misshandel Top
Vad är misshandel?

Socialstyrelsens definition på kvinnomisshandel är:
"En kvinna som blir utsatt för upprepad och allvarlig fysisk misshandel av sin nuvarande eller före detta make, fästman, sambo eller pojkvän."

Kvinno- och tjejjourerna anser även att psykisk misshandel, våldtäkt, incest och andra sexuella övergrepp definierar kvinnomisshandel. De olika formerna av övervåld kombineras ofta i misshandelsförhållanden.

Vad säger lagen om misshandel?
Vad säger då Sveriges lagar om misshandel? Det går det att läsa ännu mer om i Brottsbalkens 3:e kapitel som du hittar i lagboken. Nedan följer vad som står i §5 och §6.

5§ Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

6§ Är brottet som i 5§ sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller eljest visat särskild hänsynslöshet eller råhet (Källa: Lag (1988:2).
Våldtäkt/Sexuella trakasserier Top
Vad är våldtäkt?
Våldtäkt är inte enbart ett lagbrott utan även en psykologisk handling mot en annan människa som blir en traumatisk och mycket svår upplevelse för denna/denne.

Vad säger lagen om våldtäkt?
Våldtäktsbrotten regleras i Brottsbalkens 6:e kapitel.

1§ Den som tvingar en annan till samlag eller därmed jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara, döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. Lika med våld anses försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Är brottet med hänsyn till våldets eller hotets art och omständigheter i övrigt att anse som mindre allvarligt, döms till fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse, lägst fyra och högst tio år. Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet varit livsfarligt eller om den som har begått gärningen tillfogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller, med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

2§ Den som, i annat fall än avses i §1, genom olaga tvång förmår någon till sexuellt umgänge, döms för sexuellt tvång till fängelse i högst två år. Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet eller om brottet annars är att anse som grovt, döms för grovt sexuellt tvång till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

3§ Den som förmår annan till sexuellt umgänge genom att allvarligt missbruka hans eller hennes beroende ställning döms för sexuellt utnyttjande till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som har sexuellt umgänge med annan genom att otillbörligt utnyttja att denna befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av en psykisk störning. Om den som begått gärningen visat särskild hänsynslöshet eller om brottet annars är att anses som grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Polisanmälan Top
Så går en polisanmälan till:

En polisanmälan kan göras på din närmaste polisstation, genom besök eller per telefon. Ju snabbare anmälan sker, desto bättre chanser finns för bevissamling. Polisen diarieför alla anmälningar och de beslut som fattas angående din anmälan har du rätt att ta del av.

Vad händer efter anmälan?
När brottet har polisanmälts inleds vanligtvis en förundersökning som leds av polis eller åklagare. Förundersökningen kan läggas ned men den kan också leda till åtal.

Efter en polisanmälan av en våldtäkt eller misshandel, dvs. under förundersökningen, kan polisen komma att hålla förhör med dig, eventuella vittnen och misstänkta. Om du minns fler detaljer och händelser efter förhöret kan du tillägga det i anmälan vid ett senare tillfälle. Men gärna så fort som möjligt eftersom det underlättar processen att gripa gärningsmannen.

Vid förhör under förundersökning och även vid rättegång får du oftast ha en stödperson med dig. Kvinno- och tjejjourer, brottsofferjouren eller socialtjänsten kan ställa upp vid dessa tillfällen.

Om du har behov av tolk kan du få biträde av sådan.

Rivna eller blodiga kläder kan också lämnas som bevismaterial. Allt oftare kan man numera genom DNA-undersökningar koppla gärningsmannen med brottet.

Kriminalpolisens uppgift är en platsundersökning för att hitta fingeravtryck, blodfläckar eller sperma.

Ett rättsintyg skrivs i regel ut av läkaren där han/hon beskriver allvaret av skadorna och även vilka medicinska åtgärder som företagits. Du kan begära att läkaren tar foto av dina skador som senare kan användas som bevismaterial.

Om du har misshandlats och får läkarvård men inte av någon anledning vill polisanmäla händelsen kan du be läkaren att dokumentera dina skador. Detta kan vid ett senare tillfälle användas som bevismaterial. Dokumentationen är alltså ingen polisanmälan!

Du kan alltid själv dokumentera - fotografera eller diarieföra - dina skador på egen hand. Ju fler bevis, desto större chans till fällning.

Tjejjouren rekommenderar dock en polisanmälan!

Målsägandebiträde
Vid sexualbrott och vid behov i mål om misshandel och olaga hot kan du få ett målsägandebiträde.
Vid speciella behov av hjälp kan målsägandebiträde (advokat el. jurist) fås vid nästan alla brott, dvs. misshandels- och våldtäktsfall som kan leda till fängelse,
Om du tycker att du har behov av målsägandebiträde så har du rätten att diskutera detta med polis eller åklagare. Domstolen utser målsägandebiträdet vars uppgift blir att bevaka dina intressen, stödja och hjälpa dig under förundersökning och rättegång. Dessutom ska din försvarare assistera åtalet och föra talan om skadestånd.
Du behöver inte oroa dig över att inte kunna betala din advokat/jurist. Du har rätt till en jurist kostnadsfritt.
Kvinno- och tjejjourer har goda kontakter med diverse advokater och jurister. Kontakta oss gärna vid behov av ett målsägandebiträde

Gärningsmannen
Den misstänkte gärningsmannen får också ta ett blodprov och blir placerad i häktet.
Kriminalpolisen förhör den misstänkte och de berättar vilket brott han är misstänkt för.
Åklagaren anhåller den misstänkte tills åklagarens beslut. Han kan friges eller begäras häktad. Åklagaren har högst fem dagar på sig att komma fram till ett beslut.
Vad som avgör om en misstänkt blir gripen, anhållen eller häktad är i första han hur grovt brott han misstänks för och även hur stark bevisföring används mot honom.

Åtalsbeslut
Det är åklagaren som fattar beslut om åtal/stämning.

Nedläggning av förundersökning
Nedläggning av förundersökning beslutas av polis eller åklagare när det inte går att uppvisa tillräckligt bevismaterial om övergreppet eller vid tillfällen någon gärningsman inte kan pekas ut. Förundersökningen läggs ned även om kvinnan inte vill samarbeta, annars är det polisens skyldighet att utreda ett brott.

Överprövning vid nedläggning
Som målsägande (klagande) har du rätt att begära överprövning av polisens eller åklagarens beslut om:
inte inleda förundersökning
nedläggning av förundersökning
inte väcka åtal

Du kan begära en överprövning av ditt fall hos förundersökningsledaren. Kontakta den närpolisstation/enhet som handlägger ärendet för att ta reda på vem som är förundersökningsledare i just ditt ärende.